Barnvagnsfarsorna - #2

RUSNINGSTIDSFARSAN

Jaktmarker: Shoppinggator, djurparker och innerstadsfestivaler.

Kännetecken: Behandlar sin omgivning som en mellanchef i en Saab 9-5 behandlar sina medtrafikanter på E4:an. Rusningstidsfarsan är i ständig sidledsrörelse, aldrig mer än fem centimeter bakom ändtarmen på fotgängaren framför, alltid scannandes trafikströmmen för att se nästa lucka för omkörning. Han kastar sig ut i motsatt körfält på trottoaren, ignorerar den 25-åriga mamman med tvillingvagn som får kasta sig ut framför en buss, flämtar av andfåddhet när han joggar förbi dig, och rusar över övergångsstället mot rött ljus. Innan han försvinner ur sikte, precis efter att en sopbil med ett andetags marginal undgått att förvandla både barnvagn och avkomma till en enda stor jävla slush puppie i snödrivan vid refugen, hör du hur han vrålar åt sin fyramånaders baby: ”HA! Där tjänade pappa SJU SEKUNDER Vilgot/Tindra/Styrbjörn/Nelson/Månstråle! Nytt PB!”

Identifierar sig med: Richard Hammond från Top Gear

Punchline: ”En långsam farsa är en dålig farsa.”

Denna låt sjunger han på i sitt huvud: ”Highway to hell” med AC/DC

Detta gör han i barnvagnsbutiken: Testar fjädringen, höjer och sänker tvångsmässigt handtaget om och om igen, och muttrar stressat och osammanhängande om ”friktionsdäck”.

Sannolikhet att jag blir honom: Mycket liten. Jag har för låg stresströskel. Dessutom lider jag av den synnerligen dåliga kombinationen jävligt dålig förlorare/ingen som helst vinnarinstinkt.