lördag 16 januari 2010

Äktenskaplig kommunikation

Min fru har, så här i skenet av att vi snart förväntas utgöra vuxna förebilder åt det lilla liv som de närmaste 18 åren med stor hängivenhet kommer rasera vår privatekonomi, bestämt sig för att vårt liv behöver "struktur".

Med det menar hon, har det visat sig, att vi behöver någon form av system som påminner oss om vad vi har lovat folk att göra INNAN berörda folk ringer från teatern/julgransförsäljningen/flygplatsen och undrar var i helvete vi håller hus.

Min fru har därför köpt en anslagstavla till vår kylskåpsdörr. (För er lite yngre läsare som inte omedelbart kan referera till en sådan kan man säga att den är som internet. Fast 1987.)

Till en början var det inget speciellt med det. Hon skrev vardagliga små komihåggrejer som "köp bröd" och "Barnmorskan 08.15 tisdag" eller "Fredrikärettmongo Fredrikärettmongo Fredrikärettmongo".

Inga konstigheter.

Men de senaste veckorna märker jag hur användningen av anslagstavlan sakta har glidit över till att inte så mycket vara ett system av påminnelser som ett system av meddelanden.

Min fru pratar mindre och mindre med mig. Hon skickar inte längre sms. Vår primära kommunikationskanal är numera anslagstavlan på vårt kylskåp.

Står det inte där, då finns det inte.

För två timmar sedan till exempel, gick jag av en händelse förbi kylskåpsdörren och läste det här:


Jag sluter mig av denna (helt nya) information till att: A) Jag alldeles strax kommer bli ombedd att städa köket, B) Alltså inte kommer tillbringa kvällen åt att spela Assasins Creed 2 på min Xbox och C) Att min fru har köpt en ny kylskåpsmagnet, med ett inte helt subtilt budskap som på något sätt känns i alla fall delvis riktat åt mig.

Som sagt.

Numera är kylskåpsdörren vår primära form av kommunikation.

Ja, förutom den här bloggen, då.

4 kommentarer:

  1. Don't fight it. Use it. http://www.fridgedoor.com/food.html

    SvaraRadera
  2. Tja, det verkar ju funka, eller hur? Varför ändra ett vinnande koncept?

    SvaraRadera
  3. Jag behöver kontrollera min läskunnighet tror jag. Nu var Freud här igen och jag läste "Fredrik-är-kär-i-ett-mongo" (fast det var HELT oläsligt utan - men det var så jag tyckte det stod) så du kan väl hälsa din fru att jag nog trots allt inte är en tok-stalker trots allt. ;)

    SvaraRadera