Exakt så. Det är det så kallade "förlorade kapitlet" i Darwins "Om arternas uppkomst", det där om hur det är centralt för kvinnans överlevnad att redan från födseln veta att hon i alla stunder av tveksamhet alltid ska välja Brio-spisen.
Jag tror att det som styr mest (inte helt, men mest) är "föräldrarnas val" och föräldrarnas beteende. Som till exempel en kompis. De flesta säger att kompisens son är så lik honom och att "det är så roligt att han är lika intresserad av fotboll som sin pappa".
Dottern å andra sidan är lik mamman, gillar att "pyssla hemma" och är inte alls så intresserad av fotboll.
Jag troooor, men det är bara en vild gissning, att det kan ha att göra med att pappan drillat sonen med bollar ända från det att sonen kunde sitta och att mamman oftast "har hand om" dottern och inte alls sysselsätter henne med bollar utan lite mer "hushållsaktiga sysslor".
Visst har sonen säkert ett visst intresse för fotboll, det jag menar är att jag tror att dottern också skulle kunnat bli sådär intresserad av fotboll om pappan hade lagt ner lika mycket tid att drilla henne...
Veronika: "Biologi" förutsätter ju någonstans att barnet är helt styrt av genetiska impulser, och att det inte kan utveckla egna preferenser. Det är ju i så fall sjukt behagligt för föräldern, eftersom vi pretty much borde kunna skita i vad ungarna gör förutom att äta, och kallt räkna med att "biologin" löser det ändå.
MondayGirl: Men om man får en son, och man bara låter honom leka med fotbollar. Men, som en tvist, så får han bara leka med ROSA fotbollar. Vad händer då?
Du är förjävla tråkig.. annars e det bra.
SvaraRaderaVem sa att det var ett försök att vara rolig?
SvaraRaderaJag är nyfiken på hur biologin styr?! Nånstans i cellminnena är det alltså programmerat pojke; brandbil / flicka; briospis?!
SvaraRaderaExakt så. Det är det så kallade "förlorade kapitlet" i Darwins "Om arternas uppkomst", det där om hur det är centralt för kvinnans överlevnad att redan från födseln veta att hon i alla stunder av tveksamhet alltid ska välja Brio-spisen.
SvaraRaderaOm det medföljer en stekpanna att veva med om han inte sköter sig så... ;p
SvaraRaderaEgen vilja = biologi? Så skulle det kunna tolkas. Annars vet jag inte.
SvaraRaderaJag tror att det som styr mest (inte helt, men mest) är "föräldrarnas val" och föräldrarnas beteende.
SvaraRaderaSom till exempel en kompis. De flesta säger att kompisens son är så lik honom och att "det är så roligt att han är lika intresserad av fotboll som sin pappa".
Dottern å andra sidan är lik mamman, gillar att "pyssla hemma" och är inte alls så intresserad av fotboll.
Jag troooor, men det är bara en vild gissning, att det kan ha att göra med att pappan drillat sonen med bollar ända från det att sonen kunde sitta och att mamman oftast "har hand om" dottern och inte alls sysselsätter henne med bollar utan lite mer "hushållsaktiga sysslor".
Visst har sonen säkert ett visst intresse för fotboll, det jag menar är att jag tror att dottern också skulle kunnat bli sådär intresserad av fotboll om pappan hade lagt ner lika mycket tid att drilla henne...
Veronika: "Biologi" förutsätter ju någonstans att barnet är helt styrt av genetiska impulser, och att det inte kan utveckla egna preferenser. Det är ju i så fall sjukt behagligt för föräldern, eftersom vi pretty much borde kunna skita i vad ungarna gör förutom att äta, och kallt räkna med att "biologin" löser det ändå.
SvaraRaderaMondayGirl: Men om man får en son, och man bara låter honom leka med fotbollar. Men, som en tvist, så får han bara leka med ROSA fotbollar. Vad händer då?
Sv:
SvaraRaderaHaha! Om ni får en son så kan du ju testa =)