Jag: (Svarar i telefon) Hallå?
Min fru: Varför svarar du inte i telefon?
Jag: (Lätt förvirrad) Jag måste erkänna att jag var under intrycket av att det var precis det jag gjorde.
Min fru: (Suckar) Men INNAN idag! Jag har försökt ringa dig i flera timmar!
Jag: Åh...just det. Min mobil hittade inget nät där ett tag. Jag vet inte varför. Den bara dog.
Min fru: (Skeptiskt) Den...dog?
Jag: Mmm. Jag tror att det var Guds sätt att säga åt mig att bara ta det lite lugnt. Faktiskt.
(Tystnad)
Min fru: Mmm-hmm. Och vad tror du Gud försöker säga åt dig nu?
Jag: Svårt att säga. Men förmodligen "om du ville ha lugn och ro skulle du ha tänkt på det innan du gjorde henne på smällen kompis".
(Tystnad)
Jag: He-he.
(Tystnad)
Jag: (Harklar mig) Det var fel svar va?
Min fru: (Tar ett djupt andetag) Hur känner du själv...älskling?
måndag 8 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du måste vara en fantastisk make! ;)
SvaraRaderaIgenkänningshumor is the shit! :D (observera att det är skrivet från en mac ;) )
SvaraRaderaDetta har inte med detta inlägget att göra, men jag har en fråga. Din fru är vegetarian (bra val (Y)(Y)(Y)) och du "älskar" kött, right? Kommer er unge äta kött eller inte då?
SvaraRaderaKlart grabben (eller tösen) ska ha en köttbit! Ang inlägget så är igenkänningsfaktorn hög. Jag känner också att min humor inte riktigt går fram hela vägen ibland. Och att reaktionen på detta kan vara lite passiv-aggressiv från en oförstående omvärld.
SvaraRaderaMen Fredrik ?! Vad jag inte förstår är när du ska lära dig ? Inte för att jag inte förstår din humor, tycker tillåmed att den är genial :-) Men välj dina tillfällen ?
SvaraRadera