Mozart ja. Talangfull ungjävel. Men kunde han laga korvgryta?

Samtal med god vän som har barn. Men ingen blogg. (Det finns alltså såna människor.)

Han: Du som har en bloggjävel, jag har en grej du borde skriva om.

Jag: Jaha?

Han: Det här med att så fort man snackar om sin unge med en främmande människa, så frågar de hur gammal hon är. Och OAVSETT vad fan man svarar så säger de "ÅH, det är den BÄSTA åldern!" Hur fan kan VARJE ålder vara den "bästa åldern"? Va?

Jag: Eh...fan vet jag. Min unge har inte ens fått EN ålder än.

Han: (Börjar jaga upp sig nu) Och en annan grej! Min dotter är två och ett halvt nu. Och varenda jävel man pratar med säger "ÅH, det är nu de lär sig som MEST!"

Jag: Låter stressigt.

Han: Exakt!!! Jag får för fan panikångest! Jag kommer hem varenda dag efter jobbet och bara "fuck, slösar jag bort hennes tid här? Borde jag lära ungen att snacka esperanto just nu?"

Jag: Mozart komponerade symfonier när han var fyra...

Han: Det är ju det jag menar, hur fan tävlar man med det? Man får ju känslan av att varenda unge på hennes dagis sitter och programmerar iPhone-applikationer på sin lediga tid liksom. Min unge har fan precis listat ut de primära funktionerna av hur en potta funkar.

Jag: Men du kanske ser på det här ur fel vinkel? Du kanske inte ska fråga dig "vad kan jag göra för mitt barn" utan istället fråga dig "vad kan mitt barn göra för mig"?

Han: (Lång eftertänksam tystnad) Där har du faktiskt en poäng.

(Ny tystnad)

Han: Kan man lära en 2,5-åring att laga en riktigt kick ass korvgryta tror du?