tisdag 1 juni 2010

Bloggen, det är jag.

Imorgon fyller jag 29.

Från och med om en dryg timme är detta alltså officiellt en blogg om en 30-årskris.

Jag kommer ju fortfarande ha fru och barn och tveksamt CV och så.

Men vi lägger alltså även en präktig ålderskris till bloggens ingrediensförteckning.

Inget allvarligt.

Tänkte färga håret, köpa lite för tajta jeans och börja jobba "inom webbaserad reklam med fokus mot såssiala medier" bara.

Det vanliga. Ni vet.

Tankar kring detta? Någon?




12 kommentarer:

  1. Exakt samma har jag, fick min första kris dagen innan jag skulle fylla 25 och nu närmar man sig 30 (28) så börjar ångesten göra sig påmind igen. Men har på senare tid insett att för varje barn man har så plussas det på 10 år så jag är alltså 48..och har redan gått igenom 30 års krisen och går direkt på 50.. Kommer på mig själv att titta på Antikrundan eller Antikdeckarna.. så jävla cool är man nu alltså, men ska jämna ut det genom att bygga en fixiecykel...

    SvaraRadera
  2. Men inte ska du känna någon kris :) Du är ju fortfarande ung och fick din första son för bara veckor sen. Här ska det inte krisas! Dessutom är det ju 30-års kris du snackar om. Du fyller 29. Du hör ju att det inte hör ihop ;)

    SvaraRadera
  3. Hehe välkommen till klubben, nåja, du är ju bara 29, är 31 och efter 30 är det kört bara så du vet ;)

    inte för att skrämma dig



    Eller nått

    SvaraRadera
  4. Du är gift, du har barn, du har jobb.. Vad fan har du att krisa för?

    SvaraRadera
  5. Har du spanat in nån grym bil ännu?

    SvaraRadera
  6. Grattis på födelsedagen!
    Men jag har hört sägas att 40 är det nya 20 så då borde ju 30 vara det nya 10. Så vad är värst - ålderskris eller att behöva gå igenom tonåren, högstadiet och gymnasiet igen?

    Fast jag måste säga att när jag fyllde 30 förra året så kändes det helt okej, jag var ungefär där jag borde vara. Ett barn och det andra väldigt mycket på väg, jobb, hus, bil, katt... Kände mig möjligtvis lite väl mycket Svensson, men annars ypperligt!

    SvaraRadera
  7. Hade min "kris" när jag fyllt 20 och jag insåg vad jag "borde" hinna uträtta innan jag var 30. Det gick över på typ 5 minuter. 30-års kris - done.

    SvaraRadera
  8. @Andy Är det inte just de där sakerna som gör att folk får 30-årskriser?

    @Martin Jag tänkte nog mjölka ut min i ett år i alla fall. Annars är det ju helt bortkastat, liksom.

    @Julia Jag har inget hus. Och ingen katt. Svårt att avgöra om jag eller katten är gladast över det. Däremot sponsrar vi ett katthem, räknas det?

    @Anonym @Lina @Pia Tackar.

    @Anonym Det är väl en BMW man köper så här dags i livet, om man ska fylla ut mallen? Alternativt en Saab 9-5 kombi. Men den känns inte riktigt 30-årskris. Mer som ett sätt att säga "jag har gett upp".

    @Jon Vad fan är en fixiecykel?

    SvaraRadera
  9. Ska du börja jogga nu också? Det är väl då hela jogging-hysterin sätter igång? Jag har sällan tvingats lyssna på 28-åringar tjata om spår och dämpade skor vid kaffe-automaten. Stackars Neda. Jag kan se dig hänga vid Nepresseomaskinen skrytandes om vibrant five-fingers. Vid närmare eftertanke, nej, det är ju min man. Suck.

    SvaraRadera